Månadsansökan
För att du ska få din ersättning för en månad måste du skicka in en månadsansökan för varje månad du vill söka ersättning för. Du kan endast söka ersättning för 3 månader bakåt i tiden.
Har du beslut innan oktober 2025 fortsätter du skicka in tidrapporter men får utbetalning per månad. Läs mer om tidrapport här
Minskning i månadsansökan
Utgångspunkten för ersättningen från a-kassan är den ersättningsgrundanden inkomsten. En hel månad med arbetslöshetsersättning motsvarar 22 ersättningsdagar och maximalt kan motsvarande 5 dagar per vecka dras av. För att räkna ut hur mycket pengar en dag motsvarar ska man dividera den ersättningsgrundande inkomsten med 22.
Minskning för inkomst av arbete
Om man har haft inkomst från arbete ska ersättningen minskas utifrån det procentuella inkomstbortfallet under månaden. Den fastställda månadsinkomsten är utgångspunkten och man jämför den med hur mycket man har tjänat i redovisningsmånaden.
Tre principer för redovisning av inkomst i månadsansökan
All bruttoinkomst som man får ska redovisas i månadsansökan och det finns tre olika principer: intjänandeprincipen, kontantprincipen och klumpsummor. Vilken man ska följa beror på vilken anställning man har och hur lönen utbetalas.
Är man osäker på vilken bruttoinkomst man kommer att få kan man titta på sin lönespecifikation eller på Mina inkomstuppgifter hos Skatteverket.
Intjänandeprincipen: Inkomsten ska redovisas i den månad som man arbetade och tjänade in den. Det spelar ingen roll när pengarna betalas ut. Gäller för personer med fast månadslön och timanställningar där lönen betalas ut för hela kalendermånader.
Kontantprincipen: Inkomsten ska redovisas i den månad som den betalas ut. Kontantprincipen gäller om lönen avser mer än en kalendermånad och inkomsten varierar beroende på arbetets omfattning, när man arbetar och på prestation. Exempel; Den som har en timanställning och har en löneperiod som omfattar två månader, exempelvis att lönen avser arbete som utförts mellan 15 januari och 14 februari.
Klumpsummor: Om man har haft ett arbete under flera månader och får lön i form av en engångsutbetalning när uppdraget är slutfört ska lönen fördelas jämnt över perioden. Inkomsten ska fördelas och redovisas löpande även om man inte fått pengarna. Det spelar ingen roll hur många dagar under månaden man har arbetat.
Minskning dagar
A-kassan är en månadsförsäkring och är arbetslöshetsersättningen för en månad betalas ut dras motsvarande antal dagar av från ersättningsperioden. En ersättningsperiod kan vara 300, 200, 100 eller 66 dagar. En hel månad räknas som 22 dagar och det totala antalet dagar som ska räknas av från perioden avrundas uppåt till närmaste hel dag.
22 dagar per månad
När a-kassan har räknat ut den ersättning som ska betalas ut för en månad är nästa steg att beräkna hur många ersättningsdagar som ska dras av från ersättningsperioden. En ersättningsperiod kan vara 300, 200, 100 eller 66 dagar och det som avgör längden är antalet månader under ramtiden som man har tjänat 11 000 kronor eller mer.
En hel månad räknas som 22 dagar och det sammanlagda antalet ersättningsdagar som ska dras av från perioden avrundas alltid uppåt.
Minskning om man inte har kunnat ta arbete (förhinder)
Om det har funnits dagar under månaden som man inte har kunnat söka eller ta arbete ska ersättningen minskas. Har man till exempel varit sjuk en dag ska utbetalningen från a-kassan minskas med motsvarande värdet av en ersättningsdag. 1 dag = ersättningsgrundande inkomsten/22.
Har man vabbat en halv dag minskas utbetalningen med värdet av en halv dag. Hur mycket pengar man har fått från Försäkringskassan per dag spelar ingen roll för minskningen hos a-kassan, vi räknar på motsvarande värdet av en ersättningsdag från a-kassan är värd. 1/2 dag = ersättningsgrundande inkomsten /22 x 0,5.