MÄnadsansökan
För att du ska fÄ din ersÀttning för en mÄnad mÄste du skicka in en mÄnadsansökan för varje mÄnad du vill söka ersÀttning för. Du kan endast söka ersÀttning för 3 mÄnader bakÄt i tiden.
Har du beslut innan oktober 2025 fortsÀtter du skicka in tidrapporter men fÄr utbetalning per mÄnad.
Minskning i mÄnadsansökan
UtgÄngspunkten för ersÀttningen frÄn a-kassan Àr den ersÀttningsgrundanden inkomsten. En hel mÄnad med arbetslöshetsersÀttning motsvarar 22 ersÀttningsdagar och maximalt kan motsvarande 5 dagar per vecka dras av. För att rÀkna ut hur mycket pengar en dag motsvarar ska man dividera den ersÀttningsgrundande inkomsten med 22.
Minskning för inkomst av arbete
Om man har haft inkomst frÄn arbete ska ersÀttningen minskas utifrÄn det procentuella inkomstbortfallet under mÄnaden. Den faststÀllda mÄnadsinkomsten Àr utgÄngspunkten och man jÀmför den med hur mycket man har tjÀnat i redovisningsmÄnaden.
Tre principer för redovisning av inkomst i mÄnadsansökan
All bruttoinkomst som man fÄr ska redovisas i mÄnadsansökan och det finns tre olika principer: intjÀnandeprincipen, kontantprincipen och klumpsummor. Vilken man ska följa beror pÄ vilken anstÀllning man har och hur lönen utbetalas.
Ăr man osĂ€ker pĂ„ vilken bruttoinkomst man kommer att fĂ„ kan man titta pĂ„ sin lönespecifikation eller pĂ„ Mina inkomstuppgifter hos Skatteverket.
IntjÀnandeprincipen: Inkomsten ska redovisas i den mÄnad som man arbetade och tjÀnade in den. Det spelar ingen roll nÀr pengarna betalas ut. GÀller för personer med fast mÄnadslön och timanstÀllningar dÀr lönen betalas ut för hela kalendermÄnader.
Kontantprincipen: Inkomsten ska redovisas i den mÄnad som den betalas ut. Kontantprincipen gÀller om lönen avser mer Àn en kalendermÄnad och inkomsten varierar beroende pÄ arbetets omfattning, nÀr man arbetar och pÄ prestation. Exempel; Den som har en timanstÀllning och har en löneperiod som omfattar tvÄ mÄnader, exempelvis att lönen avser arbete som utförts mellan 15 januari och 14 februari.
Klumpsummor: Om man har haft ett arbete under flera mÄnader och fÄr lön i form av en engÄngsutbetalning nÀr uppdraget Àr slutfört ska lönen fördelas jÀmnt över perioden. Inkomsten ska fördelas och redovisas löpande Àven om man inte fÄtt pengarna. Det spelar ingen roll hur mÄnga dagar under mÄnaden man har arbetat.
Minskning dagar
A-kassan Àr en mÄnadsförsÀkring och Àr arbetslöshetsersÀttningen för en mÄnad betalas ut dras motsvarande antal dagar av frÄn ersÀttningsperioden. En ersÀttningsperiod kan vara 300, 200, 100 eller 66 dagar. En hel mÄnad rÀknas som 22 dagar och det totala antalet dagar som ska rÀknas av frÄn perioden avrundas uppÄt till nÀrmaste hel dag.
22 dagar per mÄnad
NÀr a-kassan har rÀknat ut den ersÀttning som ska betalas ut för en mÄnad Àr nÀsta steg att berÀkna hur mÄnga ersÀttningsdagar som ska dras av frÄn ersÀttningsperioden. En ersÀttningsperiod kan vara 300, 200, 100 eller 66 dagar och det som avgör lÀngden Àr antalet mÄnader under ramtiden som man har tjÀnat 11 000 kronor eller mer.
En hel mÄnad rÀknas som 22 dagar och det sammanlagda antalet ersÀttningsdagar som ska dras av frÄn perioden avrundas alltid uppÄt.
Minskning om man inte har kunnat ta arbete (förhinder)
Om det har funnits dagar under mÄnaden som man inte har kunnat söka eller ta arbete ska ersÀttningen minskas. Har man till exempel varit sjuk en dag ska utbetalningen frÄn a-kassan minskas med motsvarande vÀrdet av en ersÀttningsdag. 1 dag = ersÀttningsgrundande inkomsten/22.
Har man vabbat en halv dag minskas utbetalningen med vÀrdet av en halv dag. Hur mycket pengar man har fÄtt frÄn FörsÀkringskassan per dag spelar ingen roll för minskningen hos a-kassan, vi rÀknar pÄ motsvarande vÀrdet av en ersÀttningsdag frÄn a-kassan Àr vÀrd. 1/2 dag = ersÀttningsgrundande inkomsten /22 x 0,5.